torsdag 23 april 2015

Aktionsforskningen tar en ny vändning.

Från filmfokus till tankar om att det egentligen handlar om hur jag som pedagog arbetar med filmerna under lektionen. Vilka reflektionsfrågor jag kopplar till filmen. Hur lektionen struktureras både i inledningsfasen när eleverna kommer laddade med frågor, känslor och idéer. Samt även hur jag fångar upp deras upplevelser under laboreringsprocessen. Filmen i sig står per definition inte för varken kunskap, kompetens, färdighet eller förtrogenhet. Jo kanske någon invänder...jag tror vi är inne på samma spår. Informationen på filmen är min kunskap, mina färdigheter som jag tillägnat mig under mina 23års laborerande.

Men jag vill ju att eleverna ska göra informationen till sin egen.
Den ska nå både deras kognitiva medvetande, deras hjärta och deras hela själ.

Jag är en bra lärare först om jag hjälper dem att dels nå sina kursmål och samtidigt gör det på ett sätt där de inte bara betar av obligatoriska moment utan teoribegreppen blir en del av deras ryggmärg, approprieras inom dem, på ren svenska bli som verktyg i deras proffesionaliseringsväska. Gör jag detta förbereder jag samtidigt eleven för framtida progressionssteg samt kommande kurser där ...göra medvetna val, analysförmåga och förklara komplexa samband blir betygsgrundande.

Trots att mitt mål hela tiden varit att lektionerna ska gå från monolog till dialog i fokus blir jag förvånad över hur lätt jag halkar tillbaka till förklarandet istället för att ställa frågor som får eleven att lösa problemet med hjälp av den information jag gett genom film samt kurskamrater har gett under kamratbedömningsstunder och andra gruppreflektioner. Men jag tröstar mig med att det aldrig är för sent att utvecklas. Jag kommer ju ändå på mig redan efter några minuter och börjar då trevande ställa frågor och dialogen smyger igång.

Allt jag hittills reflekterat över går inte att samtala kring utan att koppla samman resonemanget med Vygotskij:s teorier angående den proxymala utvecklingszonen. Jag tänker dels på att när eleverna samtalar med varandra kring kompositionsbegrepp, problemlösning eller värdering av process eller resultat rör sig dialogen mellan två individer som ligger nära varandra inom den situerade cirkeln. Detta borde göra övergången / bron från en utvecklingsfas till en annan smidigare och mjukare. Det går heller aldrig att bortse från de asymmetriska förhållande som ryms mellan elev-lärare, där läraren står för makt och kunskap och faktorer kopplade till dessa komponenter kan upplevas komplexa att förändra. Mellan elev-elev blir förhållandet mer symmetriskt även om det självklart ibland finns maktfaktorer även där. Med det inte sagt att pedagogen, som står i centrum i den situerade cirkel, skulle vara oviktig och onödig. Tvärt om nu kan jag som pedagog få en annat uppgift -stödja eleverna -styra /vägleda dialogen, inspirera och entusiasmera. Allt med hjälp av frågor samt läraren som artist. 

Vi tar en liknelse med hjälp av youtube:
(Jag ser mig som den lilla lila gubben och vägskyltarna ;)
http://youtu.be/7IM1tmEroyI

Vissa forskare talar om hjärnan som en stad med massa vägar? Vägarna är beteendemönster. När vi genomgår utvecklingsprocesser som en yrkesutbildning innebär behöver hjärnan förändra stadsplaneringen. Jag som lärare ser mig numera som vägvisaren. Jag visar på en ny väg i elevens hjärna. I början är vägen en smal liten stig och eleven vill gärna ta sin gamla väg, den breda E4:an. Så i början behöver jag peka in eleven på stigen väldigt mycket. Men vägen blir bredare och bredare till den känns naturlig, asfalterad och bekväm att köra. Efte tre år på gymnasiet är kartan fylld av olika vägar att välja på beroende på vart jag är på väg. Vissa vägar kanske förfaller eftersom de inte längre behövs.



tisdag 24 mars 2015

Aktionsforskning

Problemformuleringen:
Hur kan film som IKT-redskap utveckla undervisningen mot ökad måluppfyllelse?

Aktion:
Under de senaste fyra veckorna har jag realiserat några av mina idéer kring kompositionslära på film samt börjat pröva dem mot elever i årsk 1, florist1. Jag har delat in filmerna i två kategorier, teori och process. Den första filmen innehöll introduktion till strukturförändring samt teknisk hjälp för de som aft svårt med navigering på pingpong (mycket barnsjukdomar i den enligt mig. För lång, infon kunde delats upp i två kortare filmer. Tråkig och irrelevant för dig som redan känner dig hemma med pingpong / men pedagogisk om du är ny el missat lektioner pga sjukdom eller är innehavare av vissa diagnosliknande symptom.) Den andra var processfokus, när mina händer i uppspeedat tempo som arbetar med asymmetri i hög begravningsdekoration. De senaste två var strikt teori, jag pratar kring proportionslära respektive grupperingteknik till en bild gjord med hjälp av illustrator på iPad. Dessa två filmer hade jag som mål att göra mer 3dimentionella men lyckades tyvärr inte tekniskt än (men med några års träning så kommer de utvecklats mot detta, jag ger inte upp). Det som var viktigt för mig och mina reflektionskollegor var att teorin skulle läggas fram på ett sätt som gjorde det lättare för elev att på sikt överföra teorifärdigheterna från ett arbete till ett annat / från en kontext till en annan. Se sambanden lättare vilket många elever på florist generellt haft svårt för enligt samtal med pedagoger från olika skolor i Sverige.

https://vimeo.com/121617268

Utfall:
Väldigt blandade åsikter och reflektioner från elevperspektivet:
"Dem är tråkiga."
"För lång."
"För snabbt tempo."
"Film eller bok spelar ingen roll för mig."
"Dem har hjälpt mig, jag har sett om dem flera gånger."
"Jag ser hellre film än läser från teoriboken."
"Dem är sköna att ha när man är sjuk, då vet man va man ska göra när man kommer tillbaka."
"Jag vill ha både film och samtal med lärare innan jag startar."
"Skönt att komma igång snabbt med arbetet."
"Det uppstod frågor när jag såg filmen som jag vill prata om innan jag börjar arbeta."

Lärarperspektiv:
Som allt nytt tar det tid att komma in i tekniken att spela in och redigera film. John Dowys tankar kring "Learning by doing" tänker jag då spontant så det lär bli lättare över tid. Eftersom lärare emellanåt blir sjuka, så även jag senaste veckan, så är det perfekt att kunna lämna över fördjupningsfrågor kopplade till filmerna till vikarie och elever via pinpong samt ge eleverna nytt blomsterarbete att applicera teorin på. Detta underlättar verkligen för vikarien som tar över lektionen. Eleverna får även uppleva förutsägbarhet/struktur då schemat löper på.

Forskning:
Jag har haft viss hjälp av Lunds universitets forskning kring IKT i undervisningen, rörande vad filmen kan behöva innehålla samt hur de behöver återkopplas till i klassrummet. Men jag behöver mer akademiskt att bolla mina upplevelser med.

Vad gör jag nu:
Nu är det läge att gå tillbaka till "gammal" kurslitteratur från tidigare kurser och koppla mina observationer och enkäter till dessa. Hänga upp utfallet på ett skelett tänker jag skapar en kropp som kan vandra vidare mot nästa utvecklingsspiral. Jag ska ringa min mentor på pedagogen och bolla tankar. Parallellt med detta ska jag och min "kritiska vän" spela in en film där vi reflekterar högt över ett blomsterarbete. Vi simulerar alltså en sambedömning. Detta blir ett bra steg eftersom vi kunnat frigöra tid med hjälp av filmerna som vi kunnat lägga på BFL i helgrupp och mindre grupper. Där har vi snappat upp behovet av film som stimulerar eleverna att våga använda begreppen när de reflekterar, när de samråder med lärare eller kurskamrat.


torsdag 12 mars 2015

Hört under observation...

"Medan vi städar kylen och snittar blommor står kompisar till mig och gör vetenskapliga experiment." (Elevkommentar årsk3)

Kommentaren etsar sig fast i mitt sinne. Jag blir överrumplad och känslomässigt engagerad ju mer jag reflekterar över jämförelsen. Hon satte huvudet på spiken. Ojämlikhet och klassklyftor omger verkligen utbildningsverksamhet. Min hjärna tar mig i den stunden tillbaka tidigare kurser där vi avhandlat ämnet vertikal och horisontell kunskap. Jag fick då upp ögonen för de kontextfria kunskaperna / kompetenserna. Mitt stora mission som pedagog kommer bli att lyfta dessa viktiga kunskaper som exempelvis analysförmåga, reflektionsförmåga, struktureringsförmåga, kritiskt tänkande etc. När vi gör vetenskapliga experiment "outa" dem för vad de verkligen är. 

torsdag 26 februari 2015

Balansgång, medvetenhet...

Som yrkeslärare är jag i ständig rörelse mellan olika yrkeskulturer och olika roller. Det gäller att ha kontroll över dessa olika roller samt dess funktion för enskild elev i just den specifika situation vi befinner oss i, i stunden. Vi samtalade precis i fikarummet om detta i samband med reflektion kring upplevelserna runt gymnasiearbetets heta och laddade process. Det är lätt att som lärare gå igång i den estetiska skapandeprocessen som uppstår under ett gymnasiearbete. Dels eftersom det löper över längre tid och rymmer mycket tid att vända och vrida inom samma arbete. Dels eftersom eleverna i de läget utvecklats till att hantera avancerat, komplext binderi samt att vi kan laborera verbalt med hjälp av vårt gemensamma yrkesspråk, kompositionstermer etc. Men nånstans gäller det att inte glömma att vi har att göra med ung människor som ännu inte utvecklat lång livserfarenhet. De har ännu inte hunnit se allt de som vi lärare hunnit se. Jag som pedagog ska vara ett stöd för eleven inte överföra MINA idéer för eleven att utföra. Eftersom mitt hjärta brinner för floristhantverket, materialen och allt runt omkring gäller det att hålla fokus på målet och vad som främst gynnar eleven. Rikta blicken mot eleven och dennes behov hela tiden. Jag behöver nog ständigt påminna mig balans och rörlighet. Balans mellan när eleven gynnas av mina kreativa idéer och när de bättre gynnas av mina frågor som påminner dem om teori samt hjälper dem att själva utveckla kreativt tänkande. Balans, medvetenhet och rörlighet är mina framtida ledord.

Inte att förglömma frågor, frågor och mer frågor.

måndag 23 februari 2015

Alla dessa frågor...

Efter dagens seminarie på pedagogen har vissa saker klarnat medan andra delar utvecklats till fler frågor. Min frågeformulering är ombearbetad så att den tydligare ringar in problemområdet jag avser att utveckla. Aktionerna är nu också lite runtsnurrade så att de mäter det jag avser att mäta. Kommer att grotta ner mig i Forskning från Lunds Universitet kommande tiden eftersom de har vissa avhandlingar i ämnet IKT (informations och kommunikationsteknik) i undervisningen samt "flippat klassrum". Förväntar mig att där hitta inspiration till än fler aktioner.

Men en fråga / reflektionstanke ligger och gnager hos mig från föreläsningen kring begreppen vetenskaplig grund etc. Går det att verkligen förhålla sig kritisk till sin egen yrkespraktik? Jag tror faktiskt inte det. Hur mycket man än distanserar sig och hur mycket man än vill behövs även ett utifrånperspektiv för att våga ställa de där obekväma frågorna. Det är därför det blir så viktigt att knyta till sig reflekterande människor ur andra yrkeskontexter i kombination med att låta forskare bli än "kritiska vänner" genom deras rapporter och avhandlingar. Tillsammans Våga sjösätta de där läskiga aktionerna som forskare med hjälp av metaanalyser kommit fram till gynnar vissa elever. Våga gå in på en ny väg, testa nya tankebanor som efter en tid även dessa utvecklas till nya, trygga beteendemönster. Avslutningsvis även Våga svälja stoltheten om det visar sig att elevernas måluppfyllelse Inte skulle öka av förändringsprocessen. Även motgångar är lärprocesser, i vissa fall de bästa skulle nog vissa hävda. Men i detta skede har jag stark förhoppning att IKT-verktyget kommer komplettera den befintliga verksamheten och hjälpa eleverna att bättre äga sitt eget lärande.

tisdag 17 februari 2015

Syfte

Även om jag redan Så smått börjat beskriva mitt utvecklingsarbete insåg jag under kvällen behovet av att förtydliga för läsarna vad syftet är med denna blogg. Tack Karin Merkell för tipset. kmerkell.blogspot.se Allteftersom det fylls på med inlägg är det bra att påminna sig att detta är en avslutande del inom yrkeslärarprogrammet på Göteborgs Universitet. Varför vi gör det här bloggandet är för att reflektera och kommunicera följande punkter:
  1. Jag ska reflektera över mitt läraruppdrag och kommunicera det med hjälp av IKT-verktyget Blogger.
  2. Reflektera över min egen utveckling som pedagog samt över den pedagogiska verksamhetens behov av utveckling kopplat till utvecklingsarbetet.
  3. Reflektera över bloggen som IKT-verktyg i rollen som lärare.

    tisdag 27 januari 2015

    Tisdag 03:49 kärnan, essensen, russinen ur kakan, kalla det vad du vill...

    Reflektion 2.0
    Kärnan, essensen, russinen ur kakan kalla det vad du vill.
    Jag utgår ifrån att det inte finns en pedagogisk modell som rakt av går att överföra från en kontext till en annan. Utan måste omarbetas, anpassas el redigeras för att tillgodose den lärande till fullo. Folkesson 2012 stöder denna tanke i samband med att forskaren argumenterar för vikten av systematisk dokumentation inom utvecklingsprocesser.

    Jag vill så här inledningsvis även förtydliga att jag både som yrkesperson och privat anser det finnas fler intressanta dimensioner att tillföra i diskussionen som varken forskning inom humanistisk eller evolutionära utgångspunkter kan tillgodose. Jag tror mig veta att dessa tankar inte skulle upplevas lika tillförlitliga i en validitetskontroll eller reabilitetsdiskussion så väljer därför för akademin mer etablerade och trovärdiga källor. Jag väljer därför att i detta arbete förvara dessa andra dimensioner inom min privata, subjektiva, "ryggsäck". Den där ryggsäcken som vi alla går och bär på, du med fast du kanske ännu inte vågat titta i din. Är du intresserad av att ta del av mina vidare och djupare teorier om människan och dennes behov av " meningsskapande"  (se punkt 5 nedan) föreslår jag ett fysiskt möte över en kopp kaffe på något trevligt lokalt café. Jag inser också efter flera samtal med mentorer både på Göteborgs universitet, Almåsgymnasiet och Flodamanchon behovet av avgränsning för att inte förvirra mig bort i snår av variabler och perspektiv.

    Jag avser att i denna aktionsforskning inspireras av olika pedagogiska godbitar som skalats ned till:
    (Troligtvis kommer jag skala ännu mer men här har ni mitt mittinattentänk)

    1. Montessoripedagogik vilket förutom Maria Montessoris filosofi bygger på bland annat sensomotorisk forskning. Engagera alla sinnen i lärprocessen. Låta barnet utforska sin omvärld i sin egen takt med stöd av den vuxne medutforskaren. Medutforskaren blir för mig den individ som kommit närmre centrum inom den proxymala utvecklingszonen i Vygotskys utvecklingsteori.

    2. Reggio Emilia snarlik med ovan nämnda men som för in den hållbara utvecklingen med återvunna restmaterial inom den kreativa lärprocessen.

    3. Skolverket:
    "Flippa det flippade klassrummet ytterligare:
    Flippa det flippade klassrummet ytterligare och låt studenterna eller eleverna arbeta praktiskt med problemlösning innan de tar del av inspelat material. Det menar en grupp forskare vid Stanford att man kan göra.
    Resultatet visar att studenter är bättre förberedda att förstå teori efter att de har fått utforska och arbeta praktiskt inom området. Här kan olika typer av simulering vara till stor hjälp, menar forskarna."

    4. Monroepedagogikens tydliggörande strukturer.

    5. Peter Gärdenfors med bland annat titlar som:
    Den meningssökande människan
    Lusten att förstå
    Blotta tanken
    Gärdenfors tillför framför allt i boken lust att förstå, mitt fokus att skapa struktur som ökar elevs inre motivation för lärande och engagemang.

    Jag kommer som ni märker fokusera på att laborera med strukturen runt elevs lärande. Jag tänker både det formella lärandet inom klassrummet samt det "informella" utanför det fysiska klassrummet.

    Analysgrupper / fokusgrupper:
    Jag tänker att det borde vara bra att kunna prova upplägget samt jämföra upplevelser och resultat från både florist1 och 5 el 6. Åtminstone till en början under 3-4 veckor. Detta borde rama in vissa relevanta faktorer ur ett progressions el utvecklingsperspektiv. Vidare även ge bra indikationer på vad som blir lämpligt att justera framöver. I alla typer att förändringar får man nog räkna med att upplägget passar eleverna olika bra, vissa påverkas troligtvis bättre av det än andra. Det intressanta blir att analysera vilken grupp elever som gynnas bäst och om denna grupp elever har andra faktorer gemensamt. Slutligen även se om den systematiska dokumentationen visar på hur konceptet går att omarbeta så att så många som möjligt gynnas inom en klass. I en perfekt värld alla.

    God natt...